Fint besök

Mitt besök på Office of International Affairs på Gadjah Mada University uppmärksammas på deras webbsida som en huvudnyhet http://oia.ugm.ac.id/interface/?p=416

En del är missuppfattat i artikeln men jag tycker ändå att det är mycket bra att de gjorde artikeln på engelska.

I dag är det min sista dag här på Office of international affairs och jag ska bjuda personalen på en lunch. Jag har trivts så bra här och jag har fått förståelse för hur man jobbar här och hur man ska bete sig för att få saker att hända.

Midsommar i Bangkok

När Ms Wannapa från Asian Institute of Technology (AIT) fick reda på att jag var i Indonesien ville hon bjuda in mig till Thailand.

Så på fredag åker jag till Bangkok. På programmet står:
Boat trip
Weekend market
Temple of the Emerald Buddha
Ride an elephant at Ayuthaya (previous capital of Thailand)

På måndag och tisdag väntar presentation om Sverige och HB på AIT och möte med de studenter och personal som kommer till Högskolan i höst.

Alla är så trevliga här och jag undrar hur jag ska kunna ge tillbaka allt som jag har fått. Är det någon som har förslag?

Klart är i alla fall att jag kommer att tillbringa många helgen i höst i asiatiskt sällskap.

Jag önskar er alla en trevlig midsommar.

Lyx

Det är nu den torra perioden och det är så varmt. Även om det inte regnar längre känns det som om man vandrar runt i ett växthus. Man vill bara bada. Men Yogya ligger långt från havet. Jag har gjort några efterforskningar och det som står till buds är simbassänger där man badar med kläderna på och ofta blir utstirrad. Jag är inte redo för klädsim så till slut valde jag att åka till ett lyxhotell.

Det var verkligen lyxigt. Först går man igenom en säkerhetsscanning sedan genom det stilfulla komplexet. Det var en fantastiskt miljö. Men det kändes också lite konstigt att plötsligt se så många europeiska människor samlat på ett stället. På universitetet ser jag kanske européer någon gång i veckan. Ibland var det för mycket när mammorna kom och solade med sina barn och hade en indonesisk barnflicka som passade på barnen eller när det hade apor klädda som clowner för att roa europeiska barn.

Stora batikdagen

På fredagarna har indonesierna oftast på sig batikkläder. Batik är kläder som man färgat med ett slags vax i speciella mönster. Numera framställs batikkläderna i fabriker, men man kallar det batik på grund av mönstret.

Det är det finaste klädesplagget och det ska man bära på fredagar. På fredagar har man lunchrast mellan kl 11-13 för att gå till moskén.

I fredags träffade jag antagningshandläggare Wiwit. Det finns två antagningshandläggare på UGM, en person som har hand om non-degree programmes och en som har hand om degree programmes. Non-degree programmes innebär att studenten ansöker till kurser som inte leder fram till en examen. För degree programmes gör man ett inträdesprov. Varje år kommer det ca 200-300 ansökningar till non degree och degree programmes och ca 80 % blir antagna. Det är utbildningsdepartementet som granskar dokumentens äkthet. De flesta internationella studenter kommer från Kina, Korea, Tyskland, Malaysia, Timor och Australien. På bilden är antagningshandläggare Wiwit som ansvarar för non degree programmes.

På HB är det ganska enkelt att hantera utbytesstudenter. Det är i alla fall mindre formellt. Men här måste den internationella enheten göra ett försättsblad till ansökan och chefen för enheten skriver under. Sedan skickas alla dokument till prefekten för fakulteten och det skickas vidare till personen på institutionen som ska bedöma. När det sedan ska skickas tillbaka till internationella enheten måste fakulteten göra ett försättsblad och prefekten skriva under. Det är väldigt mycket mer hierarkiskt. När sedan studenten får sitt antagningsbesked så står det inte vilka kurser det gäller utan bara att man får komma in på en viss fakultet. Resten ordnas på plats.

I sin ansökan måste man även ha en rekommendation från den indonesiska ambassaden och för att kunna ansöka om uppehållstillstånd för studier måste man ha ett intyg från ministeriet. Så det är en hel del papper att hålla reda på.


På lördag eftermiddag ordnade antagningshandläggare Wiwit ett socialt program för några internationella gäster med busstur, middag och dansföreställning. Det är konstigt att tänka sig att antagningen vid HB skulle göra detta. Jag frågade om det innebar att organisatörerna skulle vara ledig någon annan dag istället, men det gör detta frivilligt utan lön.

Community service

Idag blev det en presentation om Gadjah Mada University. En sak som jag fastnade för var community service. Det är obligatoriskt för alla studenter att göra en slags utvecklingsprojekt för landet. Alla studenter gör detta under samma studieperiod oberoende vilken fakultet de tillhör. Antingen hittar studenterna på ett eget ämne som ska leda till utveckling eller också får de bara skriva in sitt namn på en lista. Sedan finns det en community service koordinator som kopplar ihop studenterna till olika projekt. Det kan vara projekt som spänner över flera discipliner.

Ett projekt var kring vid jordbävningen 2006 då ingenjörer och samhällsvetare tillsammans gjorde en databas för att sammanställa olika skador så att det inte fanns olika i olika databaser. En annan grupp åkte till en by och tittade på ugnar för att göra keramik och hur man kunde förbättra detta. Det låter mycket spännande.

Kanske kan våra studenter från Borås som har möjlighet att söka Sida stipendiet Minor Field Studies kopplas samman med en sådan här studie? Varje dag lär man sig något nytt.

Min kamera fungerade helt plötsligt. Jag tror det var Mas Indras godhet och magiska fingrar som gjorde susen. Min mage är också återställd, peppar peppar.

Bildlös och sjuk

I går blev vi inbjudna till en fiskrestaurang en bit från stan av två lärare från den psykologiska fakulteten. Vi fick välja vilken färsk fisk vi ville äta och hur den skulle tillagas. Utanför låg risfälten och musiker spelade traditionell javanesisk musik. Jag har hittills varit väldigt försiktig med att äta allt som är rått och dricker bara dryck på flaska. I går steg mig modet åt huvudet och jag beställde in en fruktjuice. De flesta drycker är varma och sedan tillsätter de isbitar för att det ska bli kallt. Men igår slog jag till på en fruktjuice. Det kan vara gott att någon gång få dricka annat än varm juice. Det straffade sig idag. Min mage är konstig och jag måste hela tiden ha koll på var närmaste toalett finns. Så nu är jag åter på hotellet. I och för sig fick jag tid till att i lugn och ro läsa Kims Boltons förslag till strategiskt partnerskap. Så till någon nytta var det ändå.

Sedan har jag också upptäckt att det är något fel antingen på kamerabatteriet eller laddaren. Nu kan jag inte ta några bilder. Jag berättade om mina problem för mina kollegor. En av killarna tog det som ett uppdrag att ta reda på vilka affärer som har Sony tillbehör. Jag har fått rapporter i form av sms under dagen och förhoppningsvis så ordnar det sig. Det är så snälla så man vet inte hur man ska tacka dem. Tack Mas Indra.

Svamp på menyn

Idag frågade de indonesiska studenterna vad vi ville äta till lunch.

-Vill ni gå till fiskrestaurangen eller svamprestaurangen?

Eftersom personen som frågade inte var så bra på engelska tänkte jag att ja, ja en svamprestaurang det kan ju inte bara vara svamp. Det måste vara så att de inte riktigt vet hur de ska förklara men en restaurang med bara svamp. Det hade jag svårt att föreställa mig.

Men vi kom dit och det var endast svamp i olika former på menyn; torkad, friterad, i gryta i soppa, kokt och med olika grönsaker. Svampen odlade de i små plastburkar på restaurangen. Det var fantastiskt gott.

En till lustig sak är att här får man ofta med sig en papper och en penna med meny sedan fyller man själv i på pappret vad man vill beställa och lämnar till servitören. Det är verkligen self service, men å andra sidan är det mycket praktiskt eftersom man själv skriver så blir det inte så många missförstånd.

Mitt muslimska jag

I helgen var vi till ett buddistiskt tempel. Det var imponerande att se hur man kunnat bygga ett så stort tempel på 700-talet e.Kr. Templet blev förstört under jordbävningen 2006 men restaurerades. Templet finns nu med på UNESCO:s världsarvslista.

Eftersom det var väldigt varmt under dagen virade jag en schal runt huvudet för att få lite skydd. Jag hade alltså en lång kjol, en löst sittande tunika och en schal på huvudet. Hela skolklasser stannade till och stirrade på mig. Jag trodde först att det var för att jag var vit som de stirrade. Men sedan berättade det indonesiska sällskapet att de respekterade mig väldigt mycket för att jag var så välklädd och såg muslimsk ut. Det kom även fram några damer och sa salam aleikum (muslimsk hälsningsfras) och gav mig några böner på arabiska.

Till slut blev jag lika mycket ett föremål för fotografier som templet. Här i Indonesien betalar man en avgift för att få fotografera på sevärda platser. Efter ett visst antal fotografier med olika personer och flera skolklasser funderade jag starkt på att själv ta ut en avgift för fotografi med västerländsk muslim. Nu har jag köpt mig en solhatt...

Anställningsintervju

Idag fick jag vara med på en anstälningsintervju. Faculty of Engineering ska anställa en ny internationell koordinator. Jag var med på intervjuen för att man ville se hur kandidaterna hanterade att interagera i ett internationellt sammanhang. Jag fick ställa en del frågor på engelska som engelskaexpert. Det var en ära för mig att sitta med i det sällskapet eftersom det endast var olika avdelningschefer och prefekten som var närvarande.

De har väldigt hårda inträdesprov för tjänsterna där man måste göra olika test, informationssökning, officepaketet och psykologitest. Annars var frågorna ganska lika som i Sverige. En internationell koordinator tjänar ungefär 2000-3000 kr i månaden.

Här är min närmaste kollega Miss Achil Prima Sari